Kände en liten lätt frustation till min häst igår efter en incidens. Vi skulle åka iväg till min tränare som skulle rida honom åt mig men istället för att gå på transporten lika enkelt som vanligt sliter han sönder grimman och springer runt... Jag har inte ridit honom lika hårt som vanligt senaste veckan och då har han blvit understimulerad och dragit på sig överskottsenergi och då kan han bli lite svår i hanteringen (läs helt omöjlig). Han har känts stel och jag har då valt att inte rida på som vanligt när kroppen inte känts okej utan haft ute massören och mest skrittat lösgörande. Jag tänkte att jag inte skulle börja trava innan han var lösgjord i skitten så något pass bestod bara av skritt, några la jag även in trav i och så vågade jag mig på att galoppera en gång förra veckan. Det kändes som att han tappade så mycket när han inte galopperades så ville försöka mig på det. Dock är han väldigt stark och dragig i galoppen när man inte skött framridningen (inte fått honom lösgjord, vilket jag i detta fallet försökt med i skritt och trav i en veckas tid...) Jag satt såklart beredd med nödbromsen när vi galopperade men det gick ganska bra med tanke på att han inte slängde av mig och jag fick stopp på honom utan nödbromsen. Sådär har våra pass under veckan sett ut. Jag har ridit alla pass på honom själv då det inte har passat in med någon annan med mitt schema och deras scheman.

Denna vecka tänkte jag rida honom lite mer som vanligt. Kräva lite mer av honom, inte så mycket av kroppen utan mer av hans tankeverksamhet. Rida lite mer i galopp förhoppningsvis och även våga rida ut på honom. Det som är viktigast är att jag stimulerar han mer, både hans knopp och kropp. Då blir han mer harmonisk även på marken för nu har han börjat att bli nästan farlig. Igår red jag ett dressyrpass på honom själv efter att han fångat in honom när han slitit sönder grimman vid lastningen. Det gick väldigt bra faktiskt! I början hittade jag inte känslan men han gick väldigt fin och i slutet av passet fick jag även med mig känslan.