Det var länge sedan jag red ut med Albertino och detta pga älgflugorna som gör att min älskade häst får panik, sliter sig fri och skenar hemmåt.. Det känns såklart inte tryggt att han skenar på trafikerade vägar och jag har därför inte ridit ut med honom. Jag har varierat med dressyrpass på banan, markarbete på banan och att rida galoppintervaller på åkern. Detta blir dock långtråkigt i längden och när något är tråkigt visar Tino det extremt tydligt. I tisdags vågade jag mig ut i skogen igen med Tino och detta utan att få en älgfluga på oss! Tino tyckte att det var jätteroligt och han var så himla fin. Han hade mycket energi och det var svårt att hitta någon broms men han gick i fin form och jobbade på ändå utan att bara springa iväg för mig. I slutet när han hade lite mindre överskottsenergi var han lite lydigare. Galoppfattningarna satt lika bra som vanligt och allt kändes väldigt bra. Fastän inte bromsen inte fungerade till 100% så tog han inte bettet och stack med mig utan det gick lite, lite saktare för varje förhållning. Kossorna har nu flyttat hem igen och jag kan rida vid betesmarker där det bara finns några ekar. Där finns det betydligt mindre älgloppor än i den täta barrskogen. Det bästa är även att jag måste stänga grindar efter oss vilket betyder att Tino aldrig kan komma till den stora vägen.
Igår fick Albertino vila och idag blir det uteritt igen.