31 oktober 2018

Ryttarens träning

Allmänt

"För att bli en skicklig ryttare som gör hästen rättvisa krävs även avsutten träning. Istället för att enbart träna till häst bör varje ryttare träna sin motorik och balans på annat sätt som ger bättre kroppskontroll. Det konstaterar Maria Terese Engell i en doktorsavhandling inom ridkonst vid SLU."
 
Jag kom över en spännande forskningsstudien idag, som presenteras i denna artikel. Citatet ovan är från artikelns inledning. Artikeln handlar om vikten av avsutten träning. 

Jag tycker att det är underligt att många ryttare, särskillt hobbyryttare som tävlar på lätt nivå är extemt noga med att hästen skall vara liksidig, lösgjord och balaserad men allt för ofta glömmer bort sig själva. Är du inte själv liksidig eller balanserad kan du inte kräva det av hästen. Jag är själv mycket starkare i min vänstersida än min högersida vilket jag får jobba med utanför ridningen och ha med mig i bakhuvudet när jag rider. Det är inte så enkelt att jag är vänsterhänt, utan jag har fått denhär oliksidigheten från diverse sjukdomar. Ibland kan det även vara så att jag är starkare i min högersida så det gäller att hela tiden kolla av och vara medveten om sin egna dagsform. 

Våra hästar har ofta detaljerade scheman på träning, foder, hagtider med mera som följs till punkt och pricka. Hur många hobbyryttare har egentligen träningsscheman, perfekt utformade individanpassade kostscheman eller sovtider? Jag kan bara tala för mig själv och konstatera att sovtiderna är det enda som är bra idag. Kosten kan alltid förbättras och jag skulle absolut kunna prioritera min egna träning mer. Jag är väldigt beroende av att styrketräna min rygg på grund av min skolios och nu när jag har hittat ett så bra sammarbete med en fantastiskt duktig ortoped skulle det vara ett guldläge att komma igång med styrketräningen igen. 

Det finns en kultur inom ridsporten som säger att man endast tar smärtstillande om man har ont och hoppar upp på hästen ändå. Jag upplever även att "Man alltid måste vara stark, orädd och tuff i stallet och att en äkta hästtjej inte ber om sjukvård." Man lär sig få en hög smärtgräns och skin på näsan men slutligen är det väldigt dumt att inte söka sjukvård när man har blivit sparkad av en häst eller ramlat av och fått en fraktur eller hjärnskakning. Jag har ridit med gips och frakturer och tävlat med en ledbandsskada i knät men det är inte något som jag skulle göra om idag. Att hoppa upp på hästen direkt när man har ramlat av är inte heller bra. Att sitta på en häst när man själv och kanske även hästen befinner sig i chock är dumt. Det finns en hög risk att man blir rädd för att rida efter ett fall men det går att träna bort. Det är möjligt att träna bort sin ridrädsla men inte en förstörd kropp. Jag lever med kronisk smärta i rygg och nacke på grund av detta och idag, sex år senare tänker jag därför annorlunda. Svenska ridsportsförbundet har nu även tagit fram en hjärntrappa för att sprida kunskap inom området.

Det viktigaste är att lyssna på sina egna kropp och inte försöka prestrera över sin kroppsliga förmåga med hjälp av diverse smärtstillande tabletter. Jag skulle även önska att alla prioriterade sin egna hälsa lika mycket som hästens och brydde sig om sitt egna välmående.

KRAM
Josefin Nilsson

Så bra skrivet inlägg! Ens egna träning är verkligen super-viktig och det går ju inte att räkna alla gånger som man rider trots skador i hela kroppen

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress