Regnet öser ner och hösten är äntligen här efter en mardrömssommar med strålande solsken och 34 grader plågsam värme. Jag trivs mycket bättre i höstkylan och tycker att det är riktigt mysigt med regn som slår mot fönsterrutan. Albertino hatar dock regn och kyla. I förrgår när vi red kändes hans kropp stel till en början men det blev bättre ju längre tid vi red. I går var hans kropp smidig och mjuk från start men istället var Albertino inte alls särskillt motiverad till att träna i ösregnet. Han ställer alltid upp för sin ryttare så vi kunde genomföra ridpasset bestående av massvis med cavalettibommar. Hans kropp var väldigt fin och klarade av övningarna galant men istället för att vara den vanliga glada och ambitiösa Albertino tyckte han att det var riktigt tråkigt att träna när det regnade på tvären.

 

Den teknik och metod som jag använder mig av för att mjuka upp Albertino när han är stel är att be om böjning i olika steg. Först ber jag om att han skall ställa sig två steg åt vänster. (Steg motsvarar i detta sammanhang en längdenhet, exemplevis cm.) Därefter backar jag och ber endast om ställning åt vänster i första steget. Då känns han mycket mer lösgjord där än i steg 2. Från steg 1 går vi till steg 3 och backar tillbaka till steg 2. Från steg 2 går jag till steg 4 och backar tillbaka till steg 3. Detta gör jag i båda varven tills jag har uppnåt önskad böjning och lösjordhet.